Bidrottningsgelé

Bidrottninggelé - "mirakelfödan" för bidrottningar

Det proteinrika sekretet, "bidrottninggelén", framställs av arbetsbin som vårdar bilarver. Sekretet utgör i första hand födan för bilarver och alla larver får bidrottninggelé under de 2-3 första dygnen.
Därefter är det bara de larver som skall bli drottningar som får bidrottninggelé. Alla andra larver matas
med en blandning av nektar och pollen. Drottningarna kommer således från samma typ av ägg som arbetsbina. Bidrottningen blir cirka 40% större än arbetsbina tack vare sitt speciella foder. Hon lever 10-50 gånger längre och producerar upp till 3000 ägg dagligen. Äggen motsvarar 2,5 gånger hennes kroppsvikt! Denna unika förmåga hos bidrottningen förklaras med en förändring av det endokrina systemet som ett resultat av att hon som larv matades med mycket bidrottninggelé.

Det fascinerande bisamhället

Honungsbiet har funnits på jorden under cirka 50 miljoner år dvs. 1000 gånger längre än människan (homo sapiens), Bisamhället består av cirka 40 - 70 000 bin, som alla
samarbetar på ett fantastiskt sätt.

Basen i bisamhället är vaxkakorna. De är sammansatta av sexkantiga celler på ett sätt, som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden använt byggmaterial.
Cellerna byggs i olika storlekar beroende på vad de skall användas till. De största cellerna används för uppfödning av nya drottningar - drottningceller.

Drönarcellerna är också betydligt större än cellerna för arbetsbina. De flesta cellerna används för arbetsbin och är av samma storlek som förrådscellerna för honung och
pollen.

Drottningen börjar lägga ägg i centrum av bisamhället där temperaturen är högst. Därefter fylls cellerna i cirklar ut mot periferin. Samtidigt läggs ägg i de angränsande
vaxkakorna. Området med äggfyllda celler antar successivt formen av ett klot.

När bisamhället svärmar flyger den gamla bidrottningen iväg med en stor mängd arbetsbin som följer henne. Svärmen flyger till en plats i närheten av det gamla samhället och bildar en karaktäristisk svärm. Därefter flyger svärmen vidare till en ny boplats.

Kvar i det gamla samhället finns resten av arbetsbina. Ur ett antal "svärmceller" kryper snart nya drottningar. Svärmning är binas sätt att föröka sig. Oftast sker
svärmningen när drottningen blivit 2-3 år och hennes fertilitet avtagit. En annan orsak kan vara att samhället växt och fått för lite utrymme.

Drottningen
är den enda honliga individ som är fullständigt könsutvecklad i bisamhället. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 3000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Drottningen parar sig endast en gång i livet. Normalt byts hon ut efter 2-3 år då bina vill ersätta henne med en ny produktivare drottning. Hennes sviktande äggläggningsförmåga upplevs som en fara för samhällets fortlevnad.

Arbetsbina
är också honor, men p.g.a. av en mindre näringsrik föda under uppväxten, är deras könsorgan inte fullt utvecklade. Nyfödda ungbin saknar flygförmåga och först efter ca 3 veckor är t.ex. giftkörteln fullt utvecklad. I huvudsak kan man dela in arbetsbiets liv i två perioder: 1) Inomhusarbete med t.ex. cellputsning, matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhället och vakttjänst vid flustret. 2) Utomhustjänst med uppgift att samla in bl.a. nektar, pollen, vatten och propolis. Om sommaren lever ett arbetsbi i 5-6 veckor. De arbetsbin, som föds på eftersommaren och hösten, överlever vintern tillsammans med drottningen.

Drönare
är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Drönaren saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp. Drönarna har en ofattbar förmåga att med hjälp av doftämnen spåra upp brunstiga drottningar på flera kilometers avstånd. På hösten motar arbetsbina ut alla kvarvarande drönare ur kupan. Lite oförtjänt beskylls ibland drönarna för att inte göra någon annan nytta. Emellertid visar det sig att de deltar aktivt i både honungsbehandling och värmereglering. Genom att sprida ett speciellt doftämne bidrar drönaren också till harmonin i samhället.